Äntligen premiär för sommarkänslorna.
Uteservering med en iskall cider.
Rosa till mig och grön till O.
Tonfisk med oliver passade bra till den.
Tror Ni mig när jag säger att kvicksilvret i termometrarna nådde ända upp till 17 grader vid 18:00 på kvällen?
Jodå...i skuggan.
Underbart.
En annan underbar sak var att vakna upp till ljusblåa ögon igen.
Ett hest- Hej mitt i natten, bara för att somna om igen efter ett leende.
Att känna en stark arm som håller om en bara för att det ska vara så...
Hans söta grimarser han gör lite när som helst.
Frukost tillsammans i förmiddags-ljuset i sällskap av var sin tidning.
Och en kopp tea.
Att vi fortsatte förmiddagen utomhus, på balkongen vet ni redan...
Men Gud vad skönt det var.
Solen riktigt brände min ännu så bleka hy och de svarta strumpbyxorna kändes faktiskt onödiga för en stund.
Tror Ni sommaren kommer snabbare nu när alla förväntar sig det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar